01. Utvecklingsmässiga skillnader – hjärnan under utveckling

Den mänskliga hjärnan är inte fullt utvecklad förrän i 25-årsåldern, särskilt när det gäller pannlobens funktioner som styr beslutsfattande, impulskontroll och riskbedömning. Detta innebär att unga:

• Är mer impulsiva och mindre benägna att tänka långsiktigt.
• Har svårare att förstå eller bry sig om konsekvenserna av sina handlingar.
• Har en ökad känslighet för belöning och kickar, vilket gör att rusmedel kan få ett extra starkt genomslag i hjärnans belöningssystem.

När alkohol eller droger introduceras i denna känsliga fas kan det påverka hjärnans utveckling negativt, särskilt minne, inlärningsförmåga och emotionell reglering. Studier visar också att tidig debut av alkohol eller droger signifikant ökar risken för att utveckla ett beroende senare i livet.

02. Psykisk ohälsa och självmedicinering

Psykisk ohälsa bland unga – såsom ångest, depression, ADHD, trauma och identitetsproblem – är ofta en bakomliggande faktor till substansbruk. Många unga saknar språk eller verktyg för att uttrycka sin inre smärta och vänder sig istället till alkohol, cannabis eller andra substanser som en form av självmedicinering.

Till skillnad från vuxna har unga ofta inte samma möjligheter att söka professionell hjälp på egen hand, vilket gör att destruktiva copingmekanismer kan etableras i tystnad.

03. Identitetssökande och grupptillhörighet

Tonårstiden präglas av en intensiv identitetssökande fas. Unga är extra känsliga för social påverkan och strävar ofta efter att passa in i grupper och få bekräftelse. Detta kan göra grupptryck till en särskilt stark faktor i ungas drogdebut. Exempel:

• En ungdom som annars inte skulle testa cannabis kan göra det för att vinna status i en grupp.
• Alkohol kan bli ett medel för att dämpa social ångest eller få mod att närma sig andra.

Vuxna har i regel redan en etablerad självbild och är mindre benägna att förändra beteenden för att passa in – därmed påverkas de inte lika starkt av social press.

04. Snabba växlingar och brist på struktur

Unga lever ofta i ett tillstånd av snabba förändringar: skola, relationer, boende, pubertet, könsidentitet och framtidsångest. I denna miljö finns ofta brist på stabilitet, vilket skapar grogrund för osunda vanor. Avsaknaden av fasta ramar – såsom rutiner, gränser, närvarande vuxna – ökar risken för att substansbruk utvecklas.

Dessutom är unga ofta bättre på att dölja sitt missbruk, eftersom vuxenvärlden inte alltid ser eller tar signalerna på allvar. Detta gör att problemen kan gå längre innan hjälp sätts in.

05. Normalisering och digital påverkan

Sociala medier och internet har förändrat hur unga ser på droger och alkohol. Det som tidigare var dolt är idag ofta romantiserat:

• “Cannabis är ju naturligt.”
• “Alla dricker – jag vill bara ha kul.”
• “Det är värre med socker än kokain.”

Tillgången till information, men också desinformation, gör att unga snabbt kan påverkas av trender och subkulturer. Plattformar som TikTok, Snapchat och Reddit innehåller både öppen glorifiering och praktiska tips om hur man använder, doserar och döljer olika substanser.

06. Konsekvenser – snabba och långsiktiga

Hos unga kan konsekvenserna av substansbruk bli allvarliga på kort tid, eftersom de påverkar:

• Utbildning: Sämre skolresultat, frånvaro, avhopp.
• Relationer: Konflikter i familj och vänskapskretsar.
• Hälsa: Psykisk ohälsa, självskadebeteende, risk för suicid.
• Brottslighet: Ökad risk för att begå eller utsättas för brott under påverkan.
• Utveckling: Risk att “fastna” i ett identitetsläge som knyts till beroendet.

Till skillnad från vuxna har unga inte hunnit bygga upp samma skyddande faktorer – som fast jobb, eget boende, fungerande partnerrelation – vilket gör dem sårbarare för att hela livsbanan påverkas.