Beroende är, medicinskt sett, en sjukdom i hjärnans belöningssystem. Substanser eller beteenden aktiverar systemet på ett sätt som skapar starka känslor av välbehag. Men hjärnan vänjer sig. Snart krävs mer för samma effekt, och långsamt utvecklas ett tvångsmässigt mönster. Man tappar kontrollen, får abstinens vid uppehåll, och trots att man ser hur det skadar, fortsätter man.

Men beroende är inte bara en diagnos. Det är ofta ett symptom på något djupare. En inre smärta. En ouppfylld längtan. En kamp för att stå ut med livet eller sig själv. För vissa handlar det om outhärdliga minnen, för andra om en gnagande känsla av att inte höra hemma. Då blir beroendet inte bara ett problem – utan en överlevnadsstrategi.

Vi lever i ett samhälle där många mönster som gränsar till beroende är socialt accepterade – att dricka för att koppla av, jobba hårt för att bli beundrad, ständigt vara uppkopplad för att inte känna sig ensam. Det gör gränsdragningen svår.

Men ett avgörande tecken är förlust av kontroll. När du försöker sluta, men inte kan. När du lovar dig själv eller andra – och ändå fortsätter. När konsekvenserna ökar, men du inte förmår att stoppa. Då har beroendet börjat ta över.

Det finns sällan en enskild orsak. Ofta samverkar flera faktorer:

• Emotionella sår: En barndom präglad av bristande trygghet, emotionell försummelse, eller övergrepp lämnar spår. Beroendet kan då bli ett sätt att hantera det man kanske aldrig fick stöd att bearbeta tillräckligt.
• Existentiell tomhet: En känsla av att inte höra hemma, inte vara tillräcklig, eller inte veta vem man är kan skapa en rastlöshet som söks lindras genom yttre stimuli.
• Prestation och självbild: Att alltid vara duktig, ständigt leverera, sätta andras behov före sina egna – allt detta kan bli ett tyst självutplånande där beroendet fungerar som ett sätt att få andrum.
• Biologisk sårbarhet: Vissa har en genetisk predisposition som gör dem mer mottagliga. Det gör inte beroende till ett ”öde”, men det ökar risken och behovet av medvetenhet.

Beroenden börjar nästan alltid som lösningar. De lindrar ångest, reglerar känslor, ger en känsla av kontroll – eller åtminstone flykt. Det är viktigt att förstå och erkänna att det fyllt en funktion. Det betyder inte att det är hållbart – men det visar att du försökt hantera något. När beroendet övergår till att skapa lidande istället för lindring, har lösningen blivit problemet. Men att sluta är inte enkelt – inte för att du är svag, utan för att beroendet blivit en del av hur du förhåller dig till världen, till andra – och till dig själv.

• Riskbruk: Du använder på ett sätt som ökar risken för problem, även om de ännu inte har uppstått.
• Missbruk: Användandet har börjat skapa negativa konsekvenser, men kontrollen finns fortfarande delvis kvar.
• Beroende: Kontrollförlust, tolerans, abstinens och negativa konsekvenser på flera livsområden.

• Alkohol påverkar över 100 olika signalsubstanser i hjärnan – därför känns den så “allround” i effekt (ångestdämpande, euforisk, slöande, osv). (Hjärnfonden)
• Vid regelbunden konsumtion förändras hjärnans belöningssystem permanent – vilket är varför alkoholsug kan leva kvar i flera år efter man slutat. (Folkhälsomyndigheten)
• Kroppen prioriterar att förbränna alkohol framför allt annat – även fett och kolhydrater. Därför stannar viktminskning ofta av vid alkoholintag. (Nutritionsfakta)

• Alkohol orsakar 3 miljoner dödsfall per år globalt – vilket är 5% av alla dödsfall. (WHO)
• I Sverige dör cirka 2 000 personer per år direkt relaterat till alkohol. (Folkhälsomyndigheten)
• Alkohol är inblandat i över 60 olika sjukdomstillstånd enligt WHO, inklusive cancer, hjärtsjukdomar, leverskador och psykiska sjukdomar. (DiVA)
• Alkohol är den tredje största riskfaktorn för sjukdomsbörda i världen – efter högt blodtryck och tobaksanvändning. (SAGE Journals)

• Cirka 70 % av alla våldsbrott i Sverige sker under påverkan av alkohol – antingen av gärningspersonen, offret eller båda. 
• 1 av 4 män som döms för våld i nära relationer var fulla när brottet skedde. 
• I vissa länder sker över 50 % av alla dödliga trafikolyckor på grund av alkohol – t.ex. i delar av Östeuropa.
• Under midsommarhelgen i Sverige ökar våld i hemmet med över 200 %, enligt vissa kommunrapporter – alkoholen är en central faktor.

• I genomsnitt konsumerar en svensk 9 liter ren alkohol per person och år – det motsvarar 300 starköl eller 100 flaskor vin. (Systembolaget)
• Ryssar dricker mindre än för 10 år sedan, men i början av 2000-talet drack de i genomsnitt 18 liter per person och år.
• Under pandemin ökade Systembolagets försäljning med 11 %, trots att barer och restauranger var stängda.
• Den genomsnittliga alkoholisten i Sverige börjar dricka vid 14 års ålder.

• Elefanter, apor, fladdermöss och renar har observerats bli fulla i det vilda – ofta på jäst frukt eller svamp.
• I Afrika har man dokumenterat apor som aktivt stjäl alkohol från turister, och föredrar öl framför juice.
• I Sverige rapporterades flera älgar hittade fulla i trädgårdar efter att ha ätit jästa äpplen.

• 20 % av svenska barn växer upp i hem med riskbruk av alkohol.
• Barn till alkoholister löper 4–10 gånger högre risk att själva bli missbrukare. 
• Många barn i familjer med alkoholproblem tar på sig en ”vuxenroll” i hemmet – vilket kan ge livslånga trauman.

• Alkoholens samhällskostnader i Sverige uppskattas till cirka 100 miljarder kronor per år – i vård, brott, produktionsbortfall etc.
• En alkoholmissbrukare kostar samhället ca 1 miljon kronor om året. 
• Trots Systembolagets vinster så är alkoholens kostnader för samhället fem gånger högre än statens intäkter från alkoholskatter. (Rapporterad av t.ex. IOGT-NTO och CAN.)

Sanning: Nej, alla dricker inte. En växande andel väljer att leva nyktra av hälsoskäl, religiösa skäl eller på grund av tidigare problem. Att tro att ”alla gör det” är en social lögn som skapar press.

Sanning: Det finns inga vetenskapligt belagda hälsovinster med alkohol. Tidigare studier har visat sig felaktiga. Alkohol är ett klass 1 cancerframkallande ämne (enligt WHO).

Sanning: Det är inte vinet utan polyfenolerna i t.ex. druvor och bär som kan ha viss hälsoeffekt. Alkoholen i sig är skadlig och motverkar eventuella fördelar.

Sanning: Alkoholen dämpar självmedvetenhet men försämrar empati, omdöme och kontakt. Det är en illusion av social kompetens snarare än verklig närvaro.

Sanning: Alkohol lindrar tillfälligt men skapar ökad stress på sikt. Den rubbar sömn, hormoner och nervsystem, vilket gör dig mer stresskänslig.

Sanning: Alkohol skapar problem långt innan det blir ”missbruk”. Relationer, hälsa och vardag kan påverkas av en konsumtion som uppfattas som ”normal”.

Sanning: Behovet att säga det är ofta ett tecken på motsatsen. Alkohol är beroendeframkallande. Att vilja sluta men inte kunna är vanligt.

Sanning: Det är kulturellt normalt – inte biologiskt. Ungdomars hjärnor är extra känsliga för alkoholens skador.

Sanning: Du blir en dämpad och hämningslös version av dig själv. Alkoholen kan dölja snarare än uttrycka ditt verkliga jag.

Sanning: Högfungerande alkoholism är vanligt. Bara för att du klarar vardagen betyder inte att alkohol inte skadar dig själv eller andra.

Alkohol 

Alkohol är ett av de mest socialt accepterade men samtidigt mest skadliga beroendemedlen. Fysiskt och psykiskt beroende utvecklas ofta smygande. Avgiftning kan vara medicinskt riskfylld – särskilt vid långvarigt och högkonsumerande bruk – och bör alltid ske under medicinsk övervakning.

Vanliga symtom vid abstinens:

• Svettningar, skakningar

• Ångest, sömnsvårigheter

• Kramper eller delirium tremens (vid allvarligt beroende)

Opioider är starkt smärtstillande läkemedel eller illegala droger. De ger eufori och snabbt beroende. Abstinens är ofta kraftfull men inte livshotande, dock mycket obehaglig. Läkemedelsassisterad behandling kan vara en avgörande del i avgiftningen.

Vanliga symtom vid abstinens:

• Muskelsmärtor, rastlöshet

• Illamående, diarré

• Kraftig ångest, sömnproblem

Lugnande läkemedel som används mot ångest och sömnsvårigheter. Bensodiazepiner har en hög beroendepotential och abstinens kan vara livshotande – exempelvis vid abrupt utsättning.

Vanliga symtom vid abstinens:

• Ångest, sömnlöshet

• Kramper eller delirium tremens (vid allvarligt beroende)

• Förvirring, hallucinationer

OBS: Nedtrappning bör alltid ske gradvis och under medicinsk tillsyn.

Kokain är en starkt centralstimulerande drog som ger kortvarig eufori och starkt psykologiskt beroende. Abstinens ger ofta depression, nedstämdhet och intensiva cravings snarare än fysiska symtom.

Vanliga symtom vid abstinens:

• Trötthet, nedstämdhet

• Ångest, sömnproblem

• Irritabilitet och sug

Stimulerande substanser som ökar energi, fokus och självförtroende – men sliter hårt på kropp och hjärna. Beroendet är ofta intensivt och svårbehandlat.

Vanliga symtom vid abstinens:

• Depression, total utmattning

• Sömnbehov, oro

• Apati, minskat självförtroende

Cannabis kan skapa både psykiskt och lätt fysiskt beroende. Det är vanligt att bruket påverkar motivation, minne och känsloliv negativt. Abstinens kan vara obehaglig men är sällan farlig.

Många tror att cannabis är ofarligt och att man inte kan bli beroende. Det stämmer inte. Cannabis ger bestående skador på hjärnan vid frekvent användning och påverkar exempelvis inlärning negativt. Det kan ge livslånga svårigheter eftersom skadorna är irreversibla, speciellt allvarligt är det för yngre personer som fortfarande växer.

Vanliga symtom vid abstinens:

• Irritabilitet, ångest

• Sömnstörningar, mardrömmar

• Aptitförlust, rastlöshet

Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31311489/

Receptbelagda läkemedel som används utan läkares ordination, under för lång tid eller i för hög dos kan leda till beroende – både fysiskt och psykiskt. Riskerna varierar beroende på substans (ex. opiater vs. centralstimulerande vs. sömnmedel).